Att få eller behålla körkort för yrkestrafik kräver ofta ett läkarintyg. Det kan handla om att du söker behörighet för tung lastbil (C), buss (D), taxi eller att Transportstyrelsen har krävt intyg efter återkallat körkort eller rattfylleri. Oavsett anledning är processen viktig att förstå. I den här guiden går vi igenom vad som gäller för körkortsintyg i skrivande stund dvs. år 2025, vilka medicinska krav som måste uppfyllas, hur undersökningen går till och vad du behöver ha med dig. All information baseras på aktuella riktlinjer från Transportstyrelsen och svensk hälso- och sjukvård. Målet är att du ska känna dig trygg, påläst och väl förberedd oavsett om du söker körkort för första gången eller behöver återfå det.
Innehållsförteckning:
- Varför körkortsintyg krävs
- Situationer där körkortsintyg behövs
- Så går läkarundersökning till, steg för steg
- Körkortsintyg vid diagnos eller sjukdom
- Körkort efter återkallelse: alkohol eller droger
- Vanliga frågor om körkortsintyg
- Sammanfattning, å hittar du rätt väg till ditt körkortsintyg
Varför körkortsintyg krävs?
Ett körkortsintyg är inget ovanligt men anledningen till att det behövs kan variera. Vissa söker intyg för att ta ett nytt körkort inom yrkestrafik. Andra har blivit ombedda av Transportstyrelsen att styrka sin lämplighet att köra efter en incident, diagnos eller sjukdom. Transportstyrelsen ansvarar för att alla förare i Sverige uppfyller de medicinska krav som krävs för att köra säkert. Om de får information om att din hälsa, livsstil eller ett brott kan påverka din körförmåga antingen via domstol, sjukvården, polisen eller socialtjänsten, kan de kräva ett intyg. Det är då du behöver boka ett körkortsintyg hos en legitimerad läkare.
Situationer där körkortsintyg behövs
Att skaffa ett körkortsintyg kan bero på många olika faktorer; allt från en ny behörighet till en tidigare återkallelse eller en medicinsk diagnos. Här går vi igenom de vanligaste situationerna, så att du vet vad som gäller för just dig.
Körkort för tung lastbil (C, CE)
För körkort med behörighet C eller CE ställer Transportstyrelsen särskilda medicinska krav. Du kan behöva lämna ett nytt intyg vid nyansökan, förnyelse efter 45 års ålder, efter spärrtid eller återkallelse eller om du har ett hälsotillstånd som kan påverka trafiksäkerheten.
Läkaren undersöker bland annat syn, hörsel, rörelseförmåga, hjärta, blodtryck och eventuella sjukdomar eller medicinering. Undersökningen anpassas efter din situation och det som krävs för just ditt intyg.
Om du har fått ett brev från Transportstyrelsen om att det är dags att förnya ditt körkort med högre behörighet, behöver du ett nytt körkortsintyg.
Busskörkort (D, DE)
För D-behörighet (buss) krävs det att du har god fysisk och psykisk hälsa. Eftersom du ansvarar för passagerares säkerhet görs en helhetsbedömning av din stresstålighet, reaktionsförmåga och livssituation. Vid förnyelse efter 45 års ålder krävs regelbundna läkarintyg även om du tidigare fått godkänt.
Taxiförarlegitimation
Om du vill bli taxiförare måste du lämna in ett medicinskt intyg som visar att du uppfyller kraven för taxiförarlegitimation. Intyget fokuserar på din koncentrationsförmåga, stresstålighet och eventuella diagnoser eller medicinering. Har du till exempel ADHD eller sömnproblem kan det krävas kompletterande bedömning. Hos rätt läkare får du hjälp att utforma ett intyg som möter Transportstyrelsens krav.
Återkallat körkort: rattfylleri eller droger
Om ditt körkort dragits in på grund av rattfylleri, narkotikapåverkan eller annan allvarlig överträdelse krävs ett särskilt medicinskt intyg. Det vanligaste är att du måste lämna blod- eller urinprov under flera månader (t.ex. CDT, PEth eller GT och ibland också Kreatinin). I vissa fall kan du ansöka om ett alkolåsintyg, ett så kallat villkorat körkort där du får köra med alkolås under en prövotid. En läkare med erfarenhet av körkortsärenden hjälper dig att lägga upp en plan som matchar Transportstyrelsens krav.
Körkortsintyg vid diagnos eller sjukdom
En diagnos eller sjukdom behöver inte hindra dig från att få eller behålla körkort men det kräver att du visar att du är medicinskt lämplig. Transportstyrelsen gör alltid en individuell bedömning baserad på intyget från din läkare.
Här är några vanliga diagnoser där körkortsintyg ofta krävs:
ADHD, ADD och autism
Vid neuropsykiatriska diagnoser som ADHD, ADD eller autism krävs ett intyg som visar att du har insikt i din diagnos, att medicineringen fungerar, och att det inte finns något riskbeteende i trafiken. Läkaren bedömer koncentration, impulskontroll och om du klarar kraven för säker körning. Ett tydligt formulerat intyg kan göra stor skillnad.
Diabetes
Har du typ 1- eller typ 2-diabetes? Då kan du behöva ett körkortsintyg som visar att blodsockret är stabilt och att du känner av varningssignaler vid lågt blodsocker. Du ska också visa att eventuella komplikationer är under kontroll. För yrkesförare krävs ofta mer detaljerad dokumentation.
Sömnapné
Vid sömnapné måste du visa att du får behandling, till exempel CPAP, och att du är tillräckligt pigg och uppmärksam i trafiken. Intyget ska tydligt visa att tillståndet är under kontroll och att det inte förekommit trafikfarliga episoder. I vissa fall behövs kompletterande bedömning från sömnspecialist.
Epilepsi
Om du har epilepsi behöver du visa att du varit anfallsfri under den tid som krävs, vanligtvis ett år, samt att behandlingen är stabil. Beroende på vilken typ av körkort du söker kan det även krävas ett utlåtande från neurolog. Ett välskrivet läkarintyg ökar chanserna att få körkortstillstånd även med tidigare anfall i historiken.
Så går läkarundersökning till, steg för steg
Att veta vad som händer vid en läkarundersökning för körkortsintyg kan göra stor skillnad, särskilt om du är nervös inför besöket.
Här går vi igenom hur processen brukar se ut:
1. Du bokar tid hos rätt läkare
Du bokar hos en legitimerad läkare med erfarenhet av medicinska intyg. Hos Intygsgruppen kan du boka tid direkt via hemsidan utan remiss. Tiden bokas snabbt och undersökningen anpassas efter dina behov oavsett om det gäller C-, D-, taxi-, alkolås- eller diagnosintyg. Är du osäker på vad som krävs? Läkaren hjälper dig att reda ut det på plats.
2. Du fyller i en hälsodeklaration
Inför undersökningen får du svara på en hälsodeklaration: ett formulär där du berättar om din fysiska och psykiska hälsa. Du får beskriva eventuella sjukdomar, mediciner du använder, om du har problem med sömn, missbruk, eller andra faktorer som kan påverka din körförmåga. Du får också svara på om du haft körkortet indraget tidigare eller haft andra incidenter kopplade till trafik eller rättsväsende.
Det är helt naturligt att känna sig osäker kring vad som ”räknas”, men det viktigaste är att vara ärlig. Läkaren är inte där för att döma dig utan för att hjälpa dig få ett korrekt och rättvist intyg. Ärlighet i det här skedet sparar ofta både tid och oro längre fram i processen.
3. Läkarundersökningen görs
Undersökningen anpassas efter vilket intyg du behöver. I vissa fall är den kort; kanske handlar det bara om att mäta blodtryck och kontrollera synen. I andra fall är den mer omfattande, särskilt om du har en diagnos, medicinering eller tidigare återkallelse av körkortet. Då kan läkaren behöva ställa fler frågor, bedöma din psykiska hälsa, eller följa upp hur du fungerar i vardagen.
Om ditt intyg gäller alkohol, droger eller tidigare missbruk ingår ofta provtagning, till exempel blodprov (CDT, PEth) eller urinprov. I vissa fall krävs upprepade prover under flera månader, särskilt om det handlar om att visa nykterhet över tid. Läkaren förklarar alltid tydligt vad som krävs just i ditt fall så att du vet vad som väntar.
Syftet är inte att sätta dit dig utan att säkerställa att du är medicinskt lämplig att köra och att Transportstyrelsen får ett tydligt och korrekt underlag för sitt beslut
4. Intyget skickas till Transportstyrelsen
När undersökningen är klar sammanställer läkaren sitt utlåtande. I de flesta fall skickas intyget digitalt direkt till Transportstyrelsen via deras e-tjänst, du behöver alltså inte göra något själv. Det sparar både tid och minimerar risken för att något faller mellan stolarna.
I vissa situationer, exempelvis om det handlar om ett arbetsgivarintyg (som vid taxiförarlegitimation) eller om Transportstyrelsen uttryckligen kräver det får du med dig ett underskrivet original att själv skicka in.
Läkaren informerar dig tydligt om vad som gäller just i ditt fall så att du inte behöver gissa eller oroa dig för att göra fel.
5. Transportstyrelsen tar beslut
När ditt körkortsintyg har skickats in är det Transportstyrelsen som avgör om du får körkortet beviljat, behålla det eller få tillbaka det. Beslutet grundas på läkarens utlåtande, eventuella provresultat och hur din situation bedöms i förhållande till de medicinska kraven.
Handläggningstiden varierar. I enklare ärenden kan det gå snabbt, bara några dagar. I mer komplexa fall, till exempel vid diagnoser, återkallelser eller alkolåsprogram, kan det ta flera veckor. Om det behövs kompletteringar kan handläggningen dra ut ytterligare på tiden.
Vill du få en uppfattning om hur lång tid det brukar ta? Fråga läkaren vid besöket. På en klinik med erfarenhet av körkortsintyg, som Intygsgruppen, får du ofta en realistisk bild av väntetiden baserat på din specifika situation.
Att skaffa körkortsintyg behöver inte vara svårt, särskilt inte när du vet vad som väntar. Med rätt information, en erfaren läkare och en tydlig process blir det enklare att ta sig vidare. Oavsett om du söker för lastbil, buss, taxi, alkolås eller diagnos: det finns hjälp att få hela vägen.
Körkortsintyg vid diagnos eller sjukdom
Många undrar om det är möjligt att få eller behålla körkortet när man har en diagnos. Svaret är oftast ja, men det kräver att du kan visa att du är medicinskt lämplig. Transportstyrelsen gör alltid en individuell bedömning och det är läkarens intyg som ligger till grund för beslutet.
ADHD, ADD och autism
Neuropsykiatriska diagnoser innebär inte att du automatiskt blir nekad körkort. Läkaren bedömer hur stabil situationen är, om eventuell medicinering fungerar och hur du hanterar diagnosen i vardagen. Ett välskrivet intyg med fokus på insikt, ansvar och trafiksäkerhet kan väga tungt.
Diabetes
Har du typ 1- eller typ 2-diabetes kan du behöva visa att ditt blodsocker är välreglerat, att du känner av varningssignaler och att eventuella komplikationer är under kontroll. För yrkesförarintyg krävs ofta mer detaljerade uppgifter.
Sömnapné
Vid sömnapné krävs dokumentation på att du följer behandling, till exempel med CPAP, och att du är vaken och alert dagtid. Läkaren kan också behöva bedöma om det förekommit några trafikfarliga incidenter.
Epilepsi
För att få körkort vid epilepsi måste du ha varit anfallsfri under en viss tid. Tidsgränsen varierar beroende på körkortstyp. I vissa fall krävs ett utlåtande från neurolog som styrker att tillståndet är stabilt.
Stroke eller hjärt-kärlsjukdom
Vid stroke, hjärtinfarkt eller annan hjärt-kärlsjukdom görs en individuell bedömning av hur tillståndet påverkar din körförmåga. Läkaren tittar bland annat på orkesnivå, reaktionstid och eventuell medicinering.
Körkort efter återkallelse – alkohol eller droger
Om ditt körkort har återkallats på grund av rattfylleri, narkotikabrott eller annan allvarlig påverkan kräver Transportstyrelsen ett medicinskt intyg för att du ska kunna få tillbaka det. I vissa fall kan du ansöka om ett villkorat körkort med alkolås. Oavsett vilken väg du väljer krävs det att du visar att du är nykter och lämplig att köra igen.
Rattfylleri eller narkotikabrott
Vid återkallelse på grund av alkohol- eller drogpåverkan måste du genomgå en läkarundersökning som kompletteras med provtagning. Det kan handla om blodprover (CDT, PEth) eller urinprov, ofta under en längre tid. Läkaren bedömer också din livssituation, eventuell beroendeproblematik och återfallsrisk.
Alkolåsintyg
Alkolås är ett alternativ för dig som vill köra med villkor efter återkallelse för rattfylleri. I stället för att vänta ut spärrtiden får du möjlighet att fortsätta köra men bara med alkolås installerat i fordonet. Då krävs ett särskilt intyg där läkaren bedömer din nykterhet, motivation och följsamhet till reglerna. Under alkolåsperioden sker regelbundna kontroller.
Viktigt att veta
Körkortsintyg efter återkallelse är ofta mer omfattande än andra intyg. Det handlar inte bara om att visa att du är medicinskt frisk utan också att du kan förhålla dig till lagar, regler och trafiksäkerhet. Därför är det viktigt att välja en läkare med erfarenhet av just den här typen av intyg. En korrekt och tydligt formulerad bedömning ökar dina chanser att få körkortet tillbaka.
Vanliga frågor om körkortsintyg
Behöver jag remiss för att boka körkortsintyg?
Nej, du behöver ingen remiss. Du bokar själv direkt hos en läkare som är specialiserad på körkortsintyg. Hos Intygsgruppen gör du det enkelt online, utan omvägar via vårdcentralen.
Hur vet jag vilket intyg jag behöver?
Om du är osäker kan du kontakta Intygsgruppen eller ta med beslutet från Transportstyrelsen till läkarbesöket. Läkaren hjälper dig att tolka det och ser till att rätt intyg skrivs oavsett om det gäller alkolås, diagnos, taxi eller tung trafik.
Får jag med mig intyget direkt efter besöket?
I de flesta fall skickas intyget elektroniskt till Transportstyrelsen samma dag. Om det krävs ett fysiskt original, till exempel för taxiförarlegitimation, så får du det med dig, underskrivet och klart.
Hur lång tid tar det att få tid för undersökning?
Hos Intygsgruppen får du oftast en tid inom några dagar. Det går snabbt att boka via hemsidan och du slipper vänta på handläggning inom den offentliga vården.
Hur lång tid tar hela processen?
Undersökningen tar vanligen 30–60 minuter, beroende på vilken typ av intyg som behövs. Transportstyrelsens handläggningstid varierar från några dagar till flera veckor, beroende på ärendets omfattning.
Vad kostar ett körkortsintyg?
Priset varierar beroende på intygstyp. Enklare intyg kostar cirka 1000–1500 kronor. Mer omfattande utredningar, till exempel med provtagning eller vid alkolås, kan vara dyrare. På Intygsgruppens hemsida hittar du aktuella priser.
Vad händer om Transportstyrelsen inte godkänner intyget?
Om myndigheten efterfrågar kompletteringar hjälper läkaren dig att justera intyget eller lämna in nya uppgifter. Därför är det klokt att välja en klinik med erfarenhet, det ökar chansen att allt blir rätt från början.
Kan jag få hjälp även om min situation är komplex?
Ja. Intygsgruppen har stor vana vid ärenden där flera faktorer samverkar; exempelvis diagnoser, återkallelser, medicinering eller tidigare trafikbrott. Läkaren gör en helhetsbedömning för att ge dig rätt förutsättningar.
Behöver jag göra några prover?
Det beror på varför du behöver intyget. Om det gäller läkarintyg för alkohol och droger eller annan beroendeproblematik krävs ofta provtagning. Man tar till exempel CDT, PEth eller urinprov. Läkaren berättar vad som gäller i just ditt fall.
Sammanfattning, så hittar du rätt väg till ditt körkortsintyg
Att skaffa ett körkortsintyg kan kännas som ett stort steg men det behöver inte vara svårt. När du vet vad som krävs, hur undersökningen går till och vad Transportstyrelsen förväntar sig, blir vägen mycket enklare.
Hos Intygsgruppen möter du läkare med erfarenhet av just körkortsärenden oavsett om det handlar om tung trafik, taxi, diagnos, alkolås eller återkallelse. Du får en professionell bedömning, tydlig information och stöd genom hela processen.
Det är enkelt att komma i gång. Du bokar enkelt online, utan remiss, och får tid snabbt. Undersökningen anpassas efter just dina behov, och intyget skickas i de flesta fall digitalt till Transportstyrelsen samma dag.