Synkrav sjöfolk läkarintyg

Nya syn- och hörselkrav för sjöfolk enligt TSFS 2026:18

16 apr 2026

Den 15 mars 2026 trädde nya regler i kraft för syn- och hörselkrav för sjöfolk i Sverige. För många blir sådana förändringar först konkreta när det är dags att boka tid hos en sjömansläkare, förnya ett läkarintyg för sjöfolk eller förstå vad som faktiskt gäller i den egna befattningen.

Förändringen finns i TSFS 2026:18 och gäller alla som arbetar ombord på fartyg i yrkesmässig trafik. Syftet är att anpassa de svenska reglerna till de internationella minimistandarder som följer av STCW-konventionen. I grunden är det alltså inte fråga om ett helt nytt system, men reglerna har formulerats och strukturerats om så att de tydligare speglar de internationella kraven.

Om du nyligen har gjort en läkarundersökning, eller planerar att boka en, kan det vara bra att veta vad som faktiskt har ändrats. Inte bara vilka siffror som gäller, utan hur kraven hänger ihop med den funktion du har ombord och hur bedömningen görs.

Hörselkrav sjöfolk läkarintyg

Varför ändrades syn- och hörselkraven för sjöfolk?

STCW-konventionen innehåller medicinska minimistandarder som gäller globalt för sjöfolk. Sverige har länge tillämpat liknande krav, men de svenska föreskrifterna var inte direkt formulerade utifrån STCW:s struktur. Med TSFS 2026:18 har Transportstyrelsen anpassat reglerna så att de tydligare speglar de internationella kraven och strukturerat dem per befattningsgrupp på samma sätt som STCW.

Det handlar alltså inte om skärpta krav i allmänhet, utan om en tydligare och mer enhetlig tillämpning. För många är det också där den verkliga förändringen ligger. Inte i att reglerna känns helt nya, utan i att sambandet mellan krav, befattning och säkerhet blir lättare att förstå.

Synkrav för sjöfolk enligt TSFS 2026:18

En av de viktigaste förändringarna är hur kraven struktureras. I stället för en mer generell nivå delas sjöfolk nu in i fyra befattningsgrupper. Det kan låta administrativt, men det är i grunden ett sätt att tydligare knyta kraven till det arbete du faktiskt utför ombord.

Grupp 1 – funktioner med direkt säkerhetsansvar

Grupp 1 omfattar däcksbefäl, rorsman, utkik och annan säkerhetskritisk personal inom däcksavdelningen. Här ställs de högsta kraven på syn.

Du behöver minst 0,5 i synskärpa på vartdera ögat med korrektion och minst 0,1 utan. Färgseendet ska uppfylla CIE standard 1 eller 2 och synfältet ska vara normalt.

Det här är inte ett extra hårt krav för sakens skull. Det är ett krav som speglar arbetsuppgiften. Att upptäcka rörelser, läsa signaler, bedöma avstånd och agera i tid är centrala delar av arbetet, och då får även mindre avvikelser i synförmåga större betydelse.

Grupp 2a – arbete på däck utan samma säkerhetsfunktion

Grupp 2a gäller övrig personal inom däcksavdelningen. Här krävs en binokulär synskärpa på minst 0,5 med eller utan korrektion.

Skillnaden mot grupp 1 är inte dramatisk i siffror, men i funktion. Kraven är fortfarande relativt höga, men kopplade till arbetsuppgifter där synen är viktig utan att vara avgörande i varje moment.

Grupp 2b – maskinpersonal och teknisk miljö

För maskinpersonal gäller ett binokulärt krav på minst 0,4.

Det som också är värt att notera är att färgseende och synfält bedöms inom ramen för gruppens krav. Arbetet i maskinrum ställer andra krav än arbete på däck. Här handlar det mer om att kunna arbeta säkert i en teknisk miljö än om visuell övervakning på distans.

Grupp 3 – intendentur och övrig personal

Grupp 3 omfattar intendentur och övrig personal ombord. Här räcker en binokulär synskärpa på minst 0,2. Det är en tydlig anpassning till arbetsuppgifter där synen fortfarande behöver fungera, men där kraven på precision och räckvidd är lägre.

Grupp 4 – radiopersonal med särskilt ansvar

Grupp 4 gäller radiopersonal med ansvar för GMDSS. Här krävs minst 0,4 per öga. Det är en specifik funktion där synen behöver vara tillräcklig för att hantera information korrekt och utan fördröjning.

Hörselkrav för sjöfolk enligt TSFS 2026:18

Hörselkraven är formulerade på ett sätt som kan upplevas enklare än synkraven, men de är minst lika viktiga. Hörseln prövas alltid utan hörapparat.

För grupp 1, 2a och grupp 4 gäller att du ska kunna uppfatta normal konversationsstämma på 3 meter med det bättre örat och 2 meter med det sämre. Du ska också kunna uppfatta viskstämma på 3 meter med båda öronen samtidigt.

För maskinpersonal gäller konversationsstämma på samma avstånd, men utan krav på viskstämma.

För grupp 3 räcker det att uppfatta konversationsstämma på 1 meter med ett öra.

Det här handlar i grunden om säkerhet i praktiken. Att kunna uppfatta instruktioner, varningsrop eller förändringar i ljudmiljön är en del av att kunna arbeta tryggt ombord. Det handlar inte om att höra perfekt, utan om att höra tillräckligt i rätt situation.

Tonaudiometri vid första tillträde

Vid första tillträde till en befattning i grupp 1, 2a, 2b eller 4 ingår också en undersökning med tonaudiometri.

Det är en mer exakt mätning av hörseln, där man testar hur du uppfattar olika frekvenser, vanligtvis 500, 1000, 2000 och 3000 Hz. För att uppfylla kraven ska du i genomsnitt kunna uppfatta 30 dB med det bättre örat och 40 dB med det sämre.

Det som ofta väcker frågor är om detta görs varje gång. Det gör det inte. Kravet gäller vid första tillträdet till befattningen, inte vid varje förnyelse av intyget.

Vad innebär de nya syn- och hörselkraven i praktiken?

Om du redan har ett giltigt läkarintyg utfärdat före den 15 mars 2026 gäller det under hela sin löptid. Du behöver alltså inte göra något i förtid bara för att reglerna har ändrats.

När det sedan är dags att förnya intyget kommer undersökningen att göras enligt de nya kraven.

Om du tar ett nytt intyg nu gäller TSFS 2026:18 fullt ut. För många innebär det ingen större förändring i själva utfallet, men det innebär att processen blir tydligare och att bedömningen i högre grad följer den struktur som nu gäller för respektive befattning.

Det är också där förändringen blir mest begriplig. Kraven är i grunden inte nya på så sätt att syn och hörsel plötsligt skulle ha fått en helt annan betydelse. Det som har hänt är snarare att reglerna nu är tydligare ordnade i relation till den funktion du har ombord. Det gör det lättare att förstå varför vissa moment i undersökningen får större betydelse än andra.

För den som ligger långt ifrån gränsvärdena märks det kanske inte särskilt mycket. Undersökningen görs, intyget utfärdas och processen ser i stort sett ut som väntat. Men för den som ligger nära ett gränsvärde, till exempel i synskärpa eller hörsel, blir det tydligare hur just det värdet relaterar till den roll man har eller söker.

Det betyder inte nödvändigtvis att bedömningen blir en annan än tidigare, men det blir tydligare hur den görs. Och för många är det i sig värdefullt. Det kan vara lättare att förstå varför ett visst krav finns, varför ett visst test görs och varför samma resultat inte alltid får samma betydelse i olika befattningar.

Det gör också att undersökningen i högre grad knyts till det arbete du faktiskt ska utföra. Bedömningen blir inte bara en kontroll av enskilda värden, utan en prövning av om syn och hörsel fungerar tillräckligt väl i just den funktion du ska ha ombord.

När kan de nya kraven få större betydelse?

Undersökningen i sig är oftast ganska odramatisk.

För många är det en ganska rak process där syn och hörsel kontrolleras som en naturlig del av intyget. Men det finns situationer där de nya reglerna kan få större betydelse. Det gäller särskilt om du byter befattning, går in i en ny roll eller ligger nära de gränsvärden som anges i föreskrifterna.

I de fallen blir kopplingen mellan krav och funktion mer tydlig. Det som bedöms sätts direkt i relation till den roll du har eller söker. Samma resultat kan därför få olika betydelse beroende på vilken befattning det gäller. Det som är tillräckligt i en roll behöver inte nödvändigtvis vara det i en annan.

Det kan också märkas tydligare om du tillträder en befattning för första gången. Då kan ytterligare moment bli aktuella, som till exempel tonaudiometri i de grupper där det krävs. För den som redan arbetar till sjöss och förnyar sitt intyg behöver det inte innebära någon dramatisk förändring, men för den som är ny i en viss funktion kan regelverket bli mer konkret.

Även för den som ligger nära ett gränsvärde kan förändringen få större praktisk betydelse. Det betyder inte automatiskt att utfallet blir ett annat, men det kan göra att bedömningen behöver förstås tydligare i relation till den aktuella befattningen. Det blir helt enkelt mer avgörande vad du ska göra ombord, inte bara vilka värden som står på pappret.

Det betyder inte att kraven i sig har blivit hårdare, men att det blir tydligare vad som faktiskt krävs i just din situation. För många är det egentligen där den största förändringen ligger. Inte i att undersökningen känns annorlunda, utan i att sambandet mellan medicinsk bedömning, säkerhet och befattning blir tydligare.

Vad händer om du inte uppfyller kraven?

Om läkaren vid undersökningen bedömer att du inte uppfyller syn- eller hörselkraven kan ett läkarintyg inte utfärdas för den aktuella befattningen. Vid bedömningen av tjänstbarhet ska läkaren utgå från om den undersökte uppfyller de krav på syn- och hörselförmåga som gäller för den avsedda tjänstgöringen.

I vissa fall kan bedömningen behöva kompletteras innan ett slutligt ställningstagande görs. Om läkaren inte anser sig kunna ta ställning till tjänstbarheten får läkaren i enskilda fall rekommendera en undersökning hos en annan läkare inom ett visst verksamhetsområde.

Det finns också en möjlighet att ansöka om undantag från kraven. Transportstyrelsen kan i särskilda fall medge undantag från syn- och hörselkraven. En sådan ansökan ska innehålla specialistutlåtande och, i vissa fall, även intyg om sjöpraktik.

Det är inget som tillämpas rutinmässigt, men det är en möjlighet som finns inom regelverket.

Det är också viktigt att förstå att kraven är kopplade till befattning. Det innebär att du kan uppfylla kraven för en roll men inte för en annan.

Glasögon och kontaktlinser – vad gäller?

Många som arbetar till sjöss använder glasögon eller kontaktlinser, och det i sig är inget hinder.

I föreskrifterna framgår att synkraven i flera fall får uppnås med korrektion. Om du behöver glasögon eller kontaktlinser för att uppnå kraven ska det anges i läkarintyget. Du ska då använda din korrektion i tjänst. Om du använder glasögon ska du dessutom ha ett par reservglasögon med dig ombord.

Det här är en del av säkerheten. Om din syn är beroende av korrektion behöver den fungera även om något händer med dina glasögon.

Vid undersökningen är det därför viktigt att ta med de glasögon eller linser du normalt använder.

Inte bara siffror

Det är lätt att haka upp sig på siffrorna. 0,5. 0,4. 30 dB.

Men bedömningen handlar inte bara om siffror på ett papper. Den handlar om din förmåga att fungera i den roll du har ombord, i den miljö där du faktiskt arbetar.

Det är också därför kraven ser olika ut beroende på befattning. Samma synskärpa kan vara fullt tillräcklig i en roll och samtidigt inte räcka i en annan.

Det är inte en värdering av dig som person, utan en bedömning av vad som krävs i just den funktion du har.

Boka läkarintyg för sjöfolk

Hos Intygsgruppen görs undersökningen av läkare som är vana vid Transportstyrelsens föreskrifter och arbetar utifrån de krav som gäller för din befattning och ditt fartområde. Du kan läsa mer eller boka tid för läkarintyg för sjöfolk.

Läs hela föreskriften

Den fullständiga regleringen finns i den konsoliderade versionen av TSFS 2011:117, med ändringar införda till och med TSFS 2026:18, på Transportstyrelsens webbplats.

Anna Lindquist, frilansskribent