Många får höra ordet läkarintyg i samband med körkort och tänker att något redan är avgjort. Att ett beslut är på väg att fattas i ett undersökningsrum. Så är det inte. Ett läkarintyg är ett medicinskt underlag. Det är Transportstyrelsen som beslutar om körkortet och som begär intyget när de behöver mer information för att bedöma trafiksäkerheten. Du kan läsa hur myndigheten beskriver detta på sidan om medicinska krav för körkort.
Kort sammanfattat: Ett läkarintyg krävs när Transportstyrelsen behöver medicinskt underlag för ett beslut om körkort. Läkaren skriver intyget men fattar inte beslutet. Krav på intyg kan uppstå vid vissa medicinska tillstånd, högre behörigheter eller när myndigheten begär komplettering.
Det här är en viktig utgångspunkt. Det är vanligt att man tror att beslutet om körkortet fattas i mötet med läkaren. Så är det inte. Läkarens uppdrag är att beskriva din hälsa och funktion på ett sakligt och professionellt sätt. Transportstyrelsens uppdrag är att väga samman informationen och fatta beslut enligt gällande regler.
Samtidigt är det ofta läkaren som hamnar i fokus när frågan väcks. Det är där undersökningen sker och det är där intyget skrivs. För den som befinner sig i processen kan det därför framstå som om allt avgörs i rummet. När ansvarsfördelningen blir tydlig brukar situationen upplevas som mer förutsägbar.
Hur Transportstyrelsen bedömer ett läkarintyg
När ett läkarintyg kommer in till Transportstyrelsen läses det tillsammans med övriga uppgifter i ärendet. Handläggaren ser till helheten. Tidigare beslut, eventuella villkor, hur länge behandlingen varit stabil och hur läkaren beskriver sambandet mellan hälsa och körförmåga vägs samman. Transportstyrelsen lyfter också att villkor kan förekomma i olika situationer och att information ibland hämtas från flera håll. Det framgår på sidan om villkor och medicinska krav.
Det som väger tyngst är sällan enskilda formuleringar, utan sammanhanget runt dem. Stabilitet över tid, hur den som kör förstår sin situation och om läkaren har beskrivit funktion snarare än bara diagnos är sådant som vägs in. Även resonemang om risken för plötsliga tillstånd och hur de hanteras i vardagen har betydelse.
Det är också därför två personer med samma medicinska tillstånd kan få olika beslut. Det är inte etiketten som styr, utan hur livet faktiskt fungerar i relation till körningen. Här spelar kvaliteten i intyget en avgörande roll.
Vanliga missförstånd som skapar onödig oro
En av de vanligaste missuppfattningarna är att läkaren bestämmer över körkortet. Så är det inte. Läkarens roll är att beskriva den medicinska situationen. Beslutet fattas av Transportstyrelsen.
En annan föreställning är att ett enskilt provsvar automatiskt leder till återkallelse. Så fungerar inte dagens system. Prover kan vara en del av underlaget, men de ska alltid tolkas tillsammans med den kliniska bedömningen och övrig information.
Många tror att allt avgörs vid ett enda besök. I praktiken handlar processen ofta om uppföljning eller kompletteringar. Det säger sällan något om hur ärendet kommer att sluta. Ofta handlar det om att myndigheten vill fatta ett beslut som håller över tid.
Det finns även en bild av att ett krav på läkarintyg är ett straff. I själva verket är det en utredningsåtgärd. Transportstyrelsen är skyldig att pröva ärenden där medicinska frågor kan påverka trafiksäkerheten.
När och varför Transportstyrelsen kan kräva läkarintyg
Ett läkarintyg kan bli aktuellt i flera situationer. Det gäller till exempel vid ansökan om högre behörigheter som lastbil, buss eller taxi. Det kan också bli aktuellt när Transportstyrelsen får information om ett tillstånd som behöver bedömas närmare, eller när en uppföljning krävs efter ett tidigare beslut eller efter ett återkallat körkort.
Ålder i sig är aldrig ett skäl. I Sverige finns ingen fast åldersgräns där man automatiskt måste lämna in ett läkarintyg bara för att man fyllt en viss ålder. Det är alltid den medicinska helheten som ligger till grund för bedömningen.
Reglerna för körkort kan förändras över tid. Ett tydligt exempel är att Transportstyrelsen från och med den 15 januari 2026 har tagit bort kravet på läkarintyg när personer med adhd eller autismspektrumtillstånd ansöker om körkortstillstånd. Tidigare behövde många i den gruppen skicka in ett särskilt intyg för att visa att tillståndet inte påverkade körförmågan. Efter en genomgång av de medicinska kraven har myndigheten nu bedömt att det inte längre finns grund för att kräva intyg enbart på den grunden.
För många innebär det en konkret förenkling, både i form av kortare handläggningstid och minskade kostnader, men också i att färre behöver vänta på specialistutlåtanden i ett tidigt skede.
Samtidigt finns situationer där man själv väljer att söka ett intyg, till exempel för att skapa trygghet eller ha dokumentation inför framtiden. I andra fall kommer kravet direkt från Transportstyrelsen med en tidsfrist. De här situationerna skiljer sig åt och behöver hanteras på olika sätt.
Rädsla, ansvar och vad som händer i praktiken
Många oroar sig för att läkaren ska kunna stoppa körkortet. I praktiken kan läkaren inte fatta ett sådant beslut på egen hand. Däremot finns en skyldighet att informera Transportstyrelsen om en patient bedöms vara medicinskt olämplig att köra och samtidigt inte följer rekommendationen att avstå. Transportstyrelsen beskriver detta närmare på sin sida om läkares anmälningsskyldighet.
Den skyldigheten är tänkt som en sista säkerhetsåtgärd och ska användas med stor varsamhet. Den ska alltid föregås av tydlig dialog.
I de allra flesta fall löses situationen utan formell anmälan. Det handlar i stället om uppföljning av behandling, justering av medicinering eller att avstå från körning under en period. Först när detta inte fungerar blir en anmälan aktuell. Det är inte ett straff, utan ett skydd för både individen och andra trafikanter.
Varför kvaliteten i intyget gör verklig skillnad
Ett välformulerat läkarintyg är mer än ifyllda rutor. Transportstyrelsen förväntar sig en sammanhängande bedömning där funktion, stabilitet och helhet framgår tydligt.
Intyg som enbart listar diagnoser eller provvärden leder ofta till kompletteringar. Det innebär mer väntan och mer osäkerhet. Ett genomarbetat intyg från början sparar tid och gör processen mer förutsägbar.
I praktiken kan ett tydligt intyg också minska risken för missförstånd mellan vård och myndighet. När bilden är samlad blir handläggningen ofta smidigare och kraven på ytterligare underlag färre.
För många är förståelsen av hur systemet fungerar det som skapar mest lugn. När man ser att läkaren inte är domare och att Transportstyrelsen inte fattar beslut utan underlag förändras perspektivet. Då går det att förhålla sig sakligt även när frågan känns personlig.
När nästa steg behöver kännas tryggt
Om du redan har fått ett krav på läkarintyg eller befinner dig tidigt i processen kan det vara en lättnad att tala med någon som känner till hur bedömningar brukar göras i praktiken. Vad som väger tungt. Vad som sällan är avgörande. Och hur ett intyg kan beskriva helheten på ett rättvisande sätt.
Vill du läsa vidare i samma spår kan du gå vidare till vår artikel om frivillig körkortsbedömning. Du kan också fördjupa dig i hur alkoholprov används och hur rättssäkerheten ser ut i vår genomgång av PEth och rättssäkerhet.
På Intygsgruppen arbetar läkare som är vana vid just dessa bedömningar. Fokus ligger på att ge Transportstyrelsen ett korrekt och tydligt beslutsunderlag. Det minskar risken för kompletteringar och gör processen smidigare för dig som söker.
Vill du ta nästa steg redan nu kan du också kontakta oss eller boka tid för en bedömning.
Att förstå vad som faktiskt krävs är ofta det första steget mot att situationen ska kännas hanterbar.
Referenser
Läkares anmälningsskyldighet, Transportstyrelsen
Medicinska krav, Transportstyrelsen
Villkor och medicinska krav, Transportstyrelsen
Ändrade regler för körkortsinnehav vid adhd och autism, Transportstyrelsen