När ett körkort vilar på en medicinsk bedömning snarare än ett juridiskt beslut uppstår ett skifte i ansvar från domstol till läkare och från lagrummet till laboratorievärden. Det är ett skifte som inte alltid sker med full insyn, begriplighet eller rättssäkerhet.
För många människor är körkortet inte bara ett praktiskt verktyg utan en förutsättning för arbete, trygghet och rörelsefrihet. Ändå möter vi återkommande fall där enskilda individer förlorar sin behörighet på grunder som saknar helhetsbedömning, kontext eller rimlig proportion.
Den här artikeln fördjupar sig i vad som faktiskt gäller när juridik, medicin och myndighetsutövning möts. Vilket utrymme lagen ger. Vad rättspraxis förväntar sig. Och varför intygen måste hålla, inte bara inför myndigheten utan också inför människan de beskriver.
Vi analyserar de krav som ställs på medicinska körkortsintyg och hur dessa tolkas i praktiken. Vi förklarar det rättsliga ramverket, visar hur domstolar bedömt intygsärenden i aktuella mål och redogör för varför vissa provtyper, särskilt PEth, ofta blir problematiska i fråga om rättssäkerhet.
Artikeln ger också praktiska tips på hur medicinska intyg kan utformas för att skydda individens rättssäkerhet och för att minska risken för felbedömningar, kompletteringar eller ingripanden som saknar proportion.
Ambitionen är inte att förenkla utan att tydliggöra vad som krävs för att ett intyg ska hålla – medicinskt, juridiskt och mänskligt.
När juridik möter medicin och ingen ensam bär hela ansvaret
I körkortsärenden med medicinsk prövning vilar beslutet ofta i skärningspunkten mellan tre domäner: juridik, klinisk medicin och myndighetsutövning. När gränserna suddas ut riskerar också ansvaret att bli flytande.
Läkaren har en avgörande funktion, men mandatet är inte oinskränkt. Ett intyg ska inte bara återge provsvar, utan utgöra en kvalificerad bedömning av medicinsk lämplighet. Det innebär att laboratorievärden måste tolkas i en mänsklig kontext: mot bakgrund av livssituation, anamnes, eventuell samsjuklighet och andra medicinskt relevanta faktorer.
Ändå förekommer intyg där enstaka PEth-värden får styra utfallet utan personlig kontakt, nyansering eller samtal. Just detta har under senare år uppmärksammats i både rättspraxis och myndigheternas egna riktlinjer. Flera förvaltningsrätter har underkänt beslut om återkallelse när PEth använts som ensam bevisgrund med motivering att helhetsbedömningen saknats.
Sedan 2023 har Transportstyrelsen tydligt markerat att intyg som bygger på enskilda provsvar inte uppfyller kraven på medicinsk tillräcklighet. En medicinsk bedömning får inte automatiseras utan ska vila på en samlad helhetsbild där laboratorievärden sätts i relation till individens övriga situation.
När rättspraxis sätter gränser, PEth i skärpt juridiskt ljus
Under senare år har flera rättsinstanser markerat att laboratorievärden, särskilt PEth, inte får användas som ensam grund för körkortsindragning. Förvaltningsrätter har återkommande ogiltigförklarat beslut där helhetsbedömningen saknats eller där medicinska intyg reducerats till provsvarslistor.
Den tydligaste markeringen kom i juni 2025, då Kammarrätten i Stockholm (mål 1089-25) slog fast att två förhöjda PEth-värden inte utgjorde tillräcklig grund för ingripande. Domstolen konstaterade att de mellanliggande proverna varit normala och att Transportstyrelsen inte förmått visa på en medicinskt hållbar helhetsbedömning.
Kort därefter drog Transportstyrelsen tillbaka sin tidigare promemoria, där två avvikande PEth-resultat inom tolv månader kunnat ligga till grund för ingripande. Den uppdaterade tillämpningen understryker att laboratorievärden ska tolkas i relation till individens övriga medicinska och sociala situation och inte som en frikopplad indikation.
Samtidigt har rättspraxis och myndighetstillämpning förskjutits mot en tydligare rättssäker linje. Intyg måste nu spegla helheten, inte bara enstaka biomarkörer.
Vad förändringen innebär i praktiken för dig som förare
Den rättsliga och administrativa kursändring som skett under 2024–2025 har fått tydliga följder för hur medicinska körkortsärenden hanteras.
För det första presumeras det inte längre att ett eller två förhöjda PEth-värden utgör tillräcklig grund för ingripande. Domstolar har tydliggjort att sådana laboratoriefynd måste bedömas mot bakgrund av medicinska, sociala och funktionella faktorer och sättas in i en dokumenterad helhetsbild.
För det andra har Transportstyrelsen skärpt tillämpningen. En anmälan som tidigare kunde baseras enbart på avvikande PEth-värden måste nu kompletteras med underlag som visar faktisk påverkan eller beroenderisk; till exempel kliniska fynd, missbruksproblematik eller samsjuklighet.
För det tredje har enskilda ärenden där helhetsbedömningen brustit prövats på nytt och lett till ändrade beslut. Ett exempel är ambulanssjuksköterskan i Karlstad som fick körkortet åter efter felaktigt PEth-beslut. Hennes körkort återkallades efter två förhöjda PEth-värden trots att hennes läkare inte bedömde att missbruksproblem förelåg. I juni 2025 fick hon körkortet tillbaka efter det konstaterats att beslutet saknade tillräcklig medicinsk grund.
Läs också: Körkortsintyg – komplett guide
Vad rättspraxis lär oss, och vad som återstår att klargöra
Under de senaste åren har domstolar i flera fall ogiltigförklarat beslut där körkort återkallats med hänvisning till förhöjda PEth-värden utan att beslutsunderlaget innehållit en fullständig medicinsk helhetsbedömning. Förvaltningsrätter och kammarrätter har pekat på att bristen på individuell prövning, klinisk kontext och rimlighetsöverväganden gör att besluten inte uppfyller kraven på rättssäkerhet.
Transportstyrelsen har sedan 2024 markerat att laboratorievärden aldrig får tolkas isolerat utan måste sättas i relation till anamnes, samsjuklighet, social situation samt eventuell påverkan på kör- eller arbetsförmåga.
Även inom medicinen har kritiken vuxit. I Läkartidningens debattartikel från november 2024 varnar flera specialister inom beroendemedicin och psykiatri för att PEth ofta används utan klinisk kontext. De menar att detta kan leda till felaktiga beslut med allvarliga följder. Artikeln beskriver hur tolkningen av biomarkörer som PEth ibland vilar på en tunn evidensgrund, vilket kan snedvrida bedömningen av körkortsbehörighet.
Tillsammans pekar dessa rättsliga, myndighetsmässiga och professionella perspektiv på ett skifte mot en mer rättssäker, nyanserad och individanpassad tillämpning av medicinska körkortsintyg. Ett system där biokemisk precision inte räcker om den inte kombineras med kliniskt omdöme och helhetsförståelse.
När helhetsbilden försvinner och människan reduceras till ett värde
Medicinska körkortsintyg ska vila på individuell och sammanvägd bedömning, inte på isolerade provsvar. Ändå har PEth-värden i praktiken fått ett oproportionerligt genomslag i många ärenden, även där övriga faktorer talar för både stabilitet och en nykter livsstil.
Flera rättsfall visar hur laboratorievärden tillåtits väga tyngre än klinisk helhet. Personer utan dokumenterad missbruksproblematik har förlorat sin behörighet trots frånvaro av andra riskindikatorer. I vissa fall har läkarens roll reducerats till tolk av siffror snarare än utövare av medicinsk profession.
Kritiken har varit tydlig. Efter medial granskning, inkluderat flera nyhetsbevakningar av kritiska fall, har Transportstyrelsen betonat att intyg ska spegla en full medicinsk helhetsbedömning. Kompetens, samtal med patienten och kännedom om livsföring ska väga tyngre än ett enskilt mätvärde.
En sådan bedömning omfattar inte bara blodprov, utan också anamnes, funktionsnivå och eventuell samsjuklighet. Bedömningen ska också ta hänsyn till relevanta skyddsfaktorer som exempelvis stabilt arbete, fungerande socialt nätverk eller dokumenterad nykterhet över tid. Det kräver professionellt omdöme och inte formellt uppfyllande av checklistor.
Många läkare uttrycker samtidigt osäkerhet kring vad som faktiskt krävs. Hur detaljerat ska ett intyg vara? Vad är tillräcklig dokumentation? Hur formulerar man en individuell bedömning inom ramen för myndighetens strukturer? Det finns i praktiken få tydliga riktlinjer och osäkerheten kan leda till överförsiktighet eller slentrianmässig komplettering.
Så länge det råder oklarhet kring dessa gränsdragningar behöver både läkare och förare förstå regelverket och förbereda sig med sammanhang, inte bara med siffror. För det som står på spel är inte bara ett körkort. Det är tilliten till att medicinska intyg används rättssäkert och ansvarsfullt.
När provsvaren får bära allt men inte berättar allt
Medicinska körkortsintyg rör sig i ett gränsland mellan vård, myndighetsutövning och individens livsvillkor. Därför krävs inte bara data utan också förståelse. Trots detta får laboratorievärden som PEth, CDT och urinprover i praktiken ofta en avgörande betydelse även i fall där övriga delar av bedömningen är otydliga, ofullständiga eller helt frånvarande.
Problemet ligger inte i att dessa provsvar är meningslösa. Tvärtom – de kan vara viktiga, men aldrig ensamma.
PEth kan vara ett värdefullt stöd för att verifiera nykterhet över tid. CDT har en plats i långtidsuppföljning och urinprov kan bidra till att upptäcka pågående bruk. Men inget av proverna, och särskilt inte ensamt, kan på egen hand besvara de frågor som Transportstyrelsens beslut kräver: Finns det ett medicinskt riskbruk? Finns beroende? Är körkortsinnehav förenligt med trafiksäkerheten?
Det är här helhetsbedömningen blir avgörande. Inte som ett stilgrepp eller ett önsketänkande, utan som ett faktiskt medicinskt ansvar.
En sådan helhetsbedömning omfattar samtal med individen, kännedom om livssituation, genomgång av diagnoser, läkemedel, funktionsnivå, socialt sammanhang och eventuell samsjuklighet. Den ska också väga in skyddsfaktorer som långvarig nykterhet, stabil livsföring, arbete och relationer. Men också riskindikatorer som tidigare återfall, sviktande insikt eller bristande behandlingsefterlevnad.
När något av detta saknas, eller reduceras till en kryssruta, riskerar inte bara individen att drabbas. Det blir också ett systemproblem där både vårdgivare och myndighet tappar överblicken.
Att provsvaren ibland tillåts väga så tungt beror ofta på bristande struktur. Läkare vittnar om otillräcklig vägledning, otydliga formulär och tidspress. Många patienter upplever att de inte förstår hur bedömningarna går till eller vad som egentligen förväntas. I denna gråzon uppstår de fel som rättspraxis nu försöker korrigera.
Det är därför avgörande att den som skriver intyget har både den medicinska kompetensen och systemförståelsen att orientera i denna komplexitet. Det räcker inte med att analysera siffror. Man måste förstå människan bakom dem och det juridiska ansvar som vilar i varje bedömning.
Du har rätt att förstå och att ifrågasätta
Som individ i ett medicinskt körkortsärende har du inte bara skyldigheter. Du har också rätt till information, delaktighet och förståelse. Oavsett om det gäller PEth, CDT eller andra utredningar har du rätt att få veta varför provet tas, hur det tolkas och vilka andra faktorer som vägs in i läkarens bedömning.
Du har även rätt att begära en ny medicinsk bedömning om någonting i intyget upplevs som otydligt, felaktigt eller ofullständigt. Det kan handla om värden som inte speglar din livsföring, formuleringar som saknar sammanhang eller beslut från Transportstyrelsen som grundar sig på bristfälligt underlag.
Det är inte en tjänst, det är en rättighet.
Socialstyrelsens föreskrifter betonar att intyg ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet, och tas fram efter en individuell bedömning i dialog med patienten även i körkortsärenden.
Många upplever det som svårt att förstå hur processen fungerar och vad som faktiskt ligger till grund för ett beslut. Därför är det avgörande att kunna vända sig till vårdgivare som både behärskar regelverket och tar sig tid att förklara det. För det som står på spel är mer än bara ett körkort. Det handlar om förståelse, tillit och att bli rättvist bedömd.
Läs mer om frivillig körkortsbedömning, när du vill få en ny, samlad bedömning
Om du hamnat fel; vad du kan göra när något brister
Det händer att intyg blir fel. Att något missas, formuleras för snävt eller tolkas utan helhet. Det kan bero på tidsbrist, okunskap eller att mottagningen inte har tillräcklig erfarenhet av just körkortsintyg. Men du står inte utan alternativ.
Om du upplever att ett intyg bygger på missvisande uppgifter, ett provsvar som inte stämmer med din verklighet, eller saknar den helhetsbedömning som krävs, kan du be om en ny medicinsk prövning. Det innebär att en annan läkare går igenom ditt ärende, dina provsvar, journaluppgifter och livssituation på nytt med ambitionen att ge en mer förankrad och rättvis bild.
Det är också fullt möjligt att komplettera ett tidigare inskickat intyg om det visar sig att något har glömts bort eller inte belysts tillräckligt. Varken du eller läkaren är bundna till den första versionen, särskilt inte om Transportstyrelsen ännu inte har fattat beslut.
Vid behov kan du också begära ut all dokumentation som rör ditt ärende: intyg, remisser, journalanteckningar, provsvar, begäran från myndigheten. Det är din rätt enligt patientdatalagen och det kan hjälpa dig att se helheten eller upptäcka om något saknas.
Många upplever det som svårt att förstå hur processen fungerar och vad som egentligen ligger till grund för ett beslut. Det är inte konstigt. När något så avgörande som rätten att köra bil hänger på provsvar, formuleringar och myndighetsbeslut kan det kännas både frustrerande och svårbegripligt.
Men det finns stöd att få. Det viktiga är att du vänder dig till en mottagning som kan förklara, reda ut och vid behov korrigera. För rättssäkerhet är inte en tjänst man måste förtjäna. Det är en grundläggande princip i vården och samhället. Och ibland börjar den med att bli lyssnad på.
Det är dock viktigt att understryka att en ny medicinsk bedömning inte handlar om att överpröva en annan läkares kompetens eller ifrågasätta deras intentioner. Många intyg skrivs under tidspress med otydliga riktlinjer och komplexa underlag. En kompletterande prövning är inte en kritik utan ett sätt att säkerställa att bedömningen blir så rättvisande och hållbar som möjligt.
Att se människan bakom intyget
Ett körkortsintyg är aldrig bara ett formulär. Det är en bedömning som, rätt hanterad, kan göra skillnad mellan frihet och begränsning, tillit och misstro, rättvisa och godtycke.
När medicin möter juridik måste något mer vägas in: förståelsen för att varje individ är mer än sina provsvar. Det är därför domstolar, läkare och myndigheter under de senaste åren har börjat betona helhetsbilden igen. Att värden från PEth eller CDT inte säger allt, och aldrig får säga allt, utan kontext.
För oss som arbetar med dessa intyg varje dag är det uppenbart hur små detaljer kan få stora konsekvenser. Ett ordval, ett glömt förtydligande, en utebliven anamnes – och plötsligt står någon utan körkort, utan förklaring. Därför behövs erfarenhet, eftertanke och ett genuint ansvarstagande i varje steg av processen.
Det är inte enkelt. Men det är möjligt. Och ibland kan ett välgrundat intyg inte bara visa medicinska fakta utan att någon lyssnade, förstod och såg hela bilden.
Sammanfattning: rättssäkerhet kräver mer än provsvar
Körkortsintyg är mer än medicinska formulär. De är beslut med långtgående konsekvenser för individens liv. När laboratorievärden används utan att sättas i sitt sammanhang riskerar rättssäkerheten att urholkas.
Under de senaste åren har både domstolar och myndigheter betonat att enskilda PEth- eller CDT-värden aldrig får utgöra ensam grund för återkallelse av körkort. Istället krävs helhetsbedömningar där samtal, kliniska tecken, anamnes och sociala faktorer vägs in.
För att systemet ska fungera krävs tre saker: att läkare ges förutsättningar att göra nyanserade bedömningar, att Transportstyrelsens beslutsunderlag vilar på kvalitet och att individen ges möjlighet att förstå, ifrågasätta och komplettera sin medicinska bedömning när det behövs.
Först då kan vi tala om en rättssäker hantering av medicinska intyg där både vetenskap och människovärde får ta plats.
Referenser
Läkartidningen. (2024, november). Problematiskt när tolkning av biomarkörer vilar på tunn evidens. Hämtad från https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2024/11/problematiskt-nar-tolkning-av-biomarkorer-vilar-pa-tunn-evidens/
Riksdagen. (2008). Patientdatalag (2008:355). Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientdatalag-2008355_sfs-2008-355
Socialstyrelsen. (2018). Föreskrifter och allmänna råd om att utfärda intyg i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2018:54). Hämtad från https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/regler-och-riktlinjer/foreskrifter-och-allmanna-rad/konsoliderade-foreskrifter/201854-om-att-utfarda-intyg-i-halso–och-sjukvarden2
SVT Nyheter Värmland. (2025, juni). Linn i Karlstad blev av med körkortet efter PEth-prov – nu får hon köra igen. Hämtad från https://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/linn-i-karlstad-blev-av-med-korkortet-efter-peth-prov-nu-far-hon-kora-igen
Kammarrätten i Stockholm. (2025, juni). Dom i mål 1089-25: Två förhöjda PEth-värden är inte tillräckligt för att återkalla körkort. Hämtad från https://www.domstol.se/kammarratten-i-stockholm/nyheter/2025/06/tva-forhojda-peth-varden-ar-inte-tillrackligt-for-att-aterkalla-korkort/
Transportstyrelsen. (2023). Frågor och svar om PEth-prover. Hämtad från https://www.transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/korkort/trafikmedicin/fragor-och-svar-om-peth-prover
Transportstyrelsen. (2025, juni). Transportstyrelsen har tagit bort PM om alkoholmarkörer vid bedömningar av medicinsk lämplighet för innehav av körkort. Hämtad från https://www.transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/korkort/trafikmedicin/nyheter-inom-trafikmedicin/transportstyrelsen-har-tagit-bort-pm-om-alkoholmarkorer-vid-bedomningar-av-medicinsk-lamplighet-for-innehav-av-korkort/
Så arbetar vi på Intygsgruppen
På Intygsgruppen möter vi varje vecka personer som befinner sig i gränslandet mellan medicinska provsvar, juridiska beslut och personliga konsekvenser. Många känner sig osäkra, ifrågasatta och i vissa fall felbedömda.
Vi vet att ett medicinskt intyg aldrig bara är en blankett. Det är ett utlåtande som kan påverka möjligheten att arbeta, ta hand om familjen eller leva ett självständigt liv. Därför arbetar vi utifrån en tydlig princip: varje intyg ska vila på en helhetsbedömning. Inte bara siffror utan sammanhang.
Våra läkare har erfarenhet av medicinska intyg i körkortsärenden och följer noggrant både aktuell vägledning och rättspraxis. Vi tar oss tid att förstå varje patients situation, bakgrund och förutsättningar och erbjuder tydlig kommunikation genom hela processen.
Oavsett om du står inför ett nytt intyg, en komplettering eller en överklagan är du välkommen att höra av dig. Vi hjälper dig att navigera med respekt för både vetenskap och människa.