Diabetes och bilkörning väcker ofta frågor. Behöver jag körkortsintyg vid diabetes? Får jag köra lastbil om jag använder insulin? Vad händer om jag får en insulinkänning på vägen hem från jobbet?
Många blir förvånade när de får veta hur reglerna faktiskt ser ut i dag. De allra flesta med diabetes kan fortsätta köra bil precis som vanligt, och det är fullt möjligt att få eller behålla körkortsbehörigheter även för tunga fordon med insulinbehandling. Bedömningen handlar inte längre om vilken typ av diabetes man har, utan om hur stabil behandlingen är och vilken faktisk risk för allvarliga hypoglykemier som finns. För många innebär det en stor lättnad att livet och friheten bakom ratten kan fortsätta.
Läs vår kompletta guide till körkortsintyg för C, D, taxi och alkolås.
För de flesta handlar körkortet inte om papper eller regler, utan om vardag och frihet. Om att kunna ta sig till jobbet, handla, köra barnen till träningen eller hälsa på familjen utan att behöva planera livet efter någon annans schema.
Ibland kommer frågan oväntat. Ett brev från Transportstyrelsen. En kommentar från läkaren vid en kontroll. En känning som får en att stanna bilen och tänka efter. Oavsett hur den väcks handlar det sällan om byråkrati. Det handlar om trygghet och ansvar.
Sedan den 1 januari 2022 gäller uppdaterade regler i Sverige. Det är inte längre diagnosen som avgör, utan den faktiska risken i trafiken – vilket ytterst vilar på EU:s körkortsdirektiv. En person med välkontrollerad typ 1-diabetes kan idag ha fulla körkortsbehörigheter, även för tunga fordon. Det speglar både medicinsk utveckling och en modernare människosyn.
Vad säger lagen i korthet
Transportstyrelsen ansvarar för de medicinska kraven för körkort i Sverige. Reglerna bygger på svensk körkortslagstiftning och EU:s gemensamma trafiksäkerhetsdirektiv. Syftet är enkelt; att alla som kör ska kunna göra det på ett säkert sätt, för sig själv och för andra.
Reglerna är inte till för att begränsa människor med diabetes, utan för att skapa trygghet. De ska se till att körkortet kan behållas när sjukdomen är stabil, och att riskerna minskar om hälsan förändras. Grunden är förtroende; att vården, myndigheten och du själv drar åt samma håll.
I dag bedömer Transportstyrelsen inte längre “diabetes” som ett enda tillstånd. Det man tittar på är vilken risk behandlingen innebär. I praktiken betyder det att två personer med samma diagnos kan bedömas olika, beroende på hur behandlingen fungerar, hur stabila blodsockervärdena är och hur du själv hanterar din sjukdom i vardagen.
En person som använder insulin eller läkemedel som kan sänka blodsockret behöver kunna visa stabil kontroll, kännedom om varningssignaler och förmåga att agera vid hypoglykemi. Den som behandlas med läkemedel utan risk för lågt blodsocker bedöms enklare.
Körkortsbehörigheterna delas in i tre grupper:
Grupp I omfattar moped, motorcykel, personbil, lätt lastbil och traktorkort. Här kan personer med diabetes i regel ha körkort, så länge sjukdomen är välbehandlad och man känner av varningstecken på lågt blodsocker.
Grupp II och III gäller lastbil, buss och taxi. Här krävs tätare uppföljning, dokumenterad egenkontroll och regelbunden kontakt med läkare. Eftersom körpassen ofta är längre och ansvaret större är reglerna strängare. Men även här kan körkort beviljas när behandlingen fungerar och sjukdomen är stabil.
Den viktigaste frågan är alltid risken för hypoglykemi, d.v.s. lågt blodsocker. Det är det som kan påverka omdöme, reaktionstid och koncentration.
Transportstyrelsen kräver därför att du har förmåga att förebygga och upptäcka känningar i tid. Enstaka episoder är sällan ett hinder, men upprepade allvarliga hypoglykemier där du behövt hjälp av någon annan innebär en paus och uppföljning innan körning kan återupptas. Med allvarlig hypoglykemi menas ett så lågt blodsocker att du inte klarar situationen själv, utan behöver hjälp av någon annan för att få i dig socker eller ta dig i säkerhet.
Myndighetens bedömning handlar inte om enskilda siffror eller tillfälliga svängningar. Den handlar om helheten, som hur du hanterar din behandling i vardagen och hur du agerar när något förändras. Läkaren som skriver läkarintyg för diabetes och körkort väger samman din medicinska historik, din stabilitet och din risknivå. Resultatet blir en bedömning av trafiksäkerhet och inte ett betyg på hur du lever.
När samarbetet mellan individ, vård och myndighet fungerar som det är tänkt, blir körkortet inte en osäkerhet utan ett kvitto på trygghet och ansvar. Reglerna finns där för att du ska kunna fortsätta leva som du vill med både frihet och säkerhet.
Hypoglykemi, det som verkligen spelar roll
Hypoglykemi, alltså lågt blodsocker, påverkar både koncentration, reaktionstid och omdöme.
Hos Svenska Diabetesförbundet kan du läsa mer om varför känningar uppstår och på 1177 Vårdguiden finns råd om vad du kan göra om det händer under körning.
Vid mild hypoglykemi märks ofta tecken som darrningar, svettningar, hunger eller irritation.
Om blodsockret sjunker ytterligare kan du bli förvirrad, omtöcknad och i värsta fall förlora medvetandet.
Därför är det så viktigt att känna igen signalerna tidigt och alltid agera direkt när något känns fel.
Det här är inte något som bara händer på sjukhus utan det sker mitt i vardagen. En lång arbetsdag, ett glömt mellanmål eller en oväntad försening i trafiken kan räcka för att blodsockret ska sjunka. Kanske känner du tröttheten komma smygande, eller hur du plötsligt blir varm och darrig på motorvägen. De flesta känner igen signalen direkt och stannar. Men ibland märks den inte förrän det är för sent, och det är just då riskerna uppstår.
För att minska risken ställer Transportstyrelsen tydliga krav på förare som har diabetes. Du ska kunna visa att du:
• har tillräcklig kontroll över din sjukdom,
• förstår riskerna med hypoglykemi,
• och kan uppfatta och agera vid varningssymtom i tid.
Om du inte längre känner när blodsockret sjunker, så kallad nedsatt hypoglykemimedvetenhet, är körkort inte tillåtet förrän du återfått förmågan. Det gäller oavsett om du har typ 1-diabetes, typ 2 eller LADA. Syftet är inte att begränsa, utan att skydda både dig själv och andra i trafiken.
Nedsatt medvetenhet kan ibland förbättras igen. När man undviker upprepade känningar och håller blodsockret något högre under en period kan varningssignalerna gradvis komma tillbaka. För många är det ett viktigt steg på vägen tillbaka till körning, att få tillbaka kroppens egen varningsklocka.
I slutänden är reglerna enkla: det handlar inte om diagnos, utan om risk. En person med välreglerad diabetes som mäter regelbundet och vet hur kroppen reagerar kan köra tryggt. En annan som inte längre känner sina känningar måste pausa tills kontrollen är återställd. Systemet är byggt för trafiksäkerhet men också för tillit. För att du ska kunna leva fritt och köra säkert.
Skillnaden mellan privatförare och yrkesförare
För privatförare (körkortsgrupp I) är reglerna mer tillåtande. Du kan fortsätta köra även om du haft en allvarlig insulinkänning, så länge en läkare bedömer att risken för nya händelser är låg och att minst tre månader har gått sedan det inträffade.
Bedömningen handlar inte bara om siffror, utan om hur du hanterar din behandling, hur väl du känner igen varningssignaler och hur stabil din diabetes är i vardagen.
Yrkesförare omfattas av strängare regler. Här får en enda allvarlig hypoglykemi, där du behövt hjälp av någon annan, konsekvensen att körkortet för de högre behörigheterna (lastbil, buss, taxi) pausas i tolv månader. Det beror på att riskerna i trafiken blir större när man kör tyngre fordon eller har passagerare.
Dessutom krävs att du mäter blodsockret före varje körpass och vid längre körningar minst varannan till var tredje timme. Det kan göras med fingerstick, CGM eller annan metod du är trygg med. Kravet är inte till för att kontrollera dig, utan för att ge dig trygghet, så att du vet var du står innan du kör.
Reglerna speglar samma princip för alla: trafiksäkerheten först, men utan att ta ifrån någon frihet. För de flesta med stabil diabetes är det fullt möjligt att köra, även yrkesmässigt, så länge man tar ansvar och håller sin behandling under kontroll.
När krävs läkarintyg, och hur ofta?
Alla som behandlas med läkemedel mot diabetes behöver lämna läkarintyg när de ansöker om körkortstillstånd och sedan med jämna mellanrum. Syftet är inte att ifrågasätta din förmåga att köra, utan att säkerställa att sjukdomen är stabil och att du har god egenkontroll. Det handlar helt enkelt om trygghet, både för dig och för andra i trafiken.
Om du behandlas enbart med kost behövs inget intyg. Men om du använder insulin eller tabletter som påverkar blodsockret kräver Transportstyrelsen ett nytt intyg med vissa intervall:
• Grupp I: minst vart femte år
• Grupp II–III: minst vart femte år vid låg risk för hypoglykemi
• Grupp II–III: minst vart tredje år om det finns risk för hypoglykemi
I vissa fall kan kortare intervall beslutas, till exempel efter en förändring i behandling eller om läkaren behöver följa upp hur stabil sjukdomen är.
Intyget skrivs på blankett TSTRK1031 och ska utfärdas av en läkare med specialistkompetens och god kännedom om din diabetes, ofta en diabetolog eller internmedicinare.
För de flesta är det en rutinmässig del av uppföljningen, och inte något som ska kännas betungande.
Det viktigaste är att du går till en läkare som känner dig och din behandling, så att intyget speglar verkligheten inte bara värdena på papperet.
Tekniken som förändrar förutsättningarna
Tekniken har på kort tid förändrat vardagen för många med diabetes och gjort både livet och trafiken tryggare.
CGM (kontinuerlig glukosmätning) och FGM (så kallad flash-mätning) visar blodsockret i realtid och kan larma innan värdet blir för lågt. Det gör att föraren hinner reagera i tid, ofta innan kroppen själv märker signalerna.
Transportstyrelsen uppmuntrar användningen av dessa hjälpmedel. Du får använda den metod du är mest förtrogen med vid kontroller före och under körning. Det viktiga är inte vilken teknik du använder, utan att du använder den på ett sätt som ger dig trygghet och stabilitet.
Enligt de nationella riktlinjer som MTP-rådet publicerade 2025 rekommenderas CGM för alla med typ 1-diabetes och för vissa personer med typ 2-diabetes som behandlas med flerdosinsulin.
De uppdaterade rekommendationerna följer den pågående utvecklingen inom området, bland annat den utvärdering av glukosmätare för typ 2-diabetes som beskrivs av Samverkan Medicinteknik.
För många innebär sensorerna en konkret frihet, att våga köra längre sträckor igen utan oro för att blodsockret ska sjunka oväntat.
Även insulinpumpar med automatiska larm och stoppfunktioner, så kallade hybrid-loop-system, har gjort stor skillnad. De kan minska risken för hypoglykemier betydligt genom att bromsa eller pausa insulintillförseln i tid.
Flera studier och uppföljningar pekar på att just färre allvarliga hypoglykemier ofta är nyckeln till att en person med diabetes kan fortsätta köra med bibehållen trygghet, både privat och yrkesmässigt.
När läkarintyget bedöms är det inte själva tekniken som avgör, utan resultatet – hur stabil din behandling är och hur väl du kan agera när värdena förändras. Hjälpmedlen är där för att stötta dig, inte för att ersätta ditt eget ansvar.
Läkarens uppdrag och din roll
Läkarens uppgift är inte att godkänna eller underkänna dig som person, utan att säkerställa att körningen är trygg. Bedömningen bygger på en helhetssyn kring hur stabil din diabetes är, hur du sköter egenvården, hur väl du förstår riskerna och om eventuella komplikationer påverkar körförmågan.
Komplikationer som synförändringar (till exempel retinopati), nervpåverkan eller hjärt-kärlsjukdom kan i vissa fall påverka trafiksäkerheten. Om läkaren misstänker det kan ett kompletterande intyg begäras, till exempel från ögonläkare eller annan specialist. Syftet är inte att försvåra, utan att säkerställa att alla relevanta faktorer vägs in innan beslutet fattas.
Läkaren har även en anmälningsskyldighet enligt körkortslagen (1998:488) 10 kap. 5 §. Det betyder att om du bedöms medicinskt olämplig att köra, till exempel vid upprepade svåra insulinkänningar, måste läkaren informera Transportstyrelsen. I praktiken sker det sällan, särskilt inte när du själv samarbetar och tar ansvar för din behandling. I de flesta fall räcker det med tätare kontroller och justerad medicinering.
Inför besöket kan du underlätta mycket genom att ta med sensorrapporter eller glukosloggar. Var öppen med om du haft känningar eller tillfälliga problem, och berätta hur du brukar agera när du känner dig låg. Det visar insikt och egenvård, inte brist.
Ett bra läkarintyg handlar i grunden om dialog och tillit. När både du och läkaren kan prata öppet, om det som fungerar och det som skaver, blir intyget inte ett hinder utan ett gemensamt underlag för ett rättvist beslut. När du och läkaren pratar öppet om hur vardagen fungerar, blir bedömningen både mer rättvis och mer relevant.
Egenvård, riskmedvetenhet och utbildning
Studier visar att förare med diabetes som får utbildning i blodsockermedvetenhet, till exempel Blood Glucose Awareness Training, minskar risken för trafikincidenter kraftigt. Det handlar inte om nya regler, utan om att förstå sin egen kropp och planera vardagen så att körningen alltid sker på trygga villkor.
Bra rutiner gör stor skillnad, särskilt i stressiga eller oplanerade situationer. Några grundläggande råd är:
• Mät alltid blodsockret före körning, även vid korta turer.
• Ha druvsocker eller snabbverkande kolhydrater nära till hands.
• Kör inte om du känner dig låg, trött eller ofokuserad.
• Stanna hellre en gång för mycket än en gång för lite.
Det låter självklart, men i praktiken är det just de här små besluten som gör skillnad.
De flesta med diabetes kör utan problem, år efter år. Risker uppstår nästan alltid när man pressar gränser och hoppar över en måltid, ignorerar signaler eller tror att man “bara ska hem”.
Att känna sina symtom, lyssna på kroppen och ta små pauser vid behov är inte försiktighet, det är yrkesskicklighet.
Intygsgruppen. Rättssäkert, mänskligt och begripligt
Hos oss på Intygsgruppen möter du läkare och team som kan regelverket i detalj men som också ser människan bakom siffrorna.
Vi vet att processen kan väcka oro: “Tänk om läkaren säger nej?” eller “Får jag fortsätta arbeta?”.
Vår uppgift är att göra vägen tydlig, rättvis och så lite stressande som möjligt.
Vi arbetar alltid utifrån tre principer:
- Rättssäkerhet. Varje bedömning vilar på lag, medicinsk kunskap och tydliga riktlinjer. Inte på tyckande.
- Begriplighet. Du ska förstå varför kraven finns och vad som gäller i just din situation.
- Respekt. Du är mer än din diagnos. Samtalet handlar om trygghet, inte skuld.
Ett körkortsintyg ska aldrig kännas som ett hinder. Det ska vara ett bevis på att du har kontroll, tar ansvar och på att systemet litar på dig.
När processen fungerar som den ska lämnar du mottagningen med både intyg och lugn. Och kanske också med känslan av att friheten på vägen faktiskt är möjlig att bevara, även med diabetes.
Vanliga frågor och korta svar
Behöver alla med diabetes lämna intyg?
Inte om du bara behandlas med kost. Vid läkemedel krävs läkarintyg enligt Transportstyrelsens regler.
Kan jag bli yrkesförare med typ 1-diabetes?
Ja, om hyporisken är låg, du uppfyller kraven och följer blodsockerkontroller enligt föreskrifterna. En allvarlig hypo innebär 12 månaders spärrtid.
Hur ofta måste jag förnya intyget?
Minst vart femte år för privat behörighet. För högre behörigheter minst vart femte år utan hyporisk, minst vart tredje år med hyporisk.
Får jag köra om jag känner mig låg?
Nej. Avbryt körningen, behandla känningen och kör först när blodsockret stabiliserats.
Avslutning
Diabetes behöver inte begränsa körförmågan men den kräver medvetenhet.
Med rätt egenvård, moderna hjälpmedel och tydlig uppföljning kan du köra tryggt och säkert, på dina egna villkor. Att förstå reglerna handlar inte om att ge upp frihet utan om att ta hand om den. När du känner till vad som gäller blir körningen inte osäker, utan trygg.
Ett körkortsintyg vid diabetes ska inte skapa oro, utan klarhet.
Läs gärna vår kompletta guide till körkortsintyg eller boka tid för körkortsintyg vid diabetes.
För att vägen framåt ska få fortsätta vara din.
Referenser
MTP-rådet. (2025). Nationella rekommendationer för kontinuerlig glukosmätning (CGM). Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
Hämtad 11 november 2025 från https://skr.se/vardochbehandling/medicinteknik/samordningochstodinommedicinteknik.7899.html
Samverkan Medicinteknik. (2025, 8 maj). Glukosmätare för typ 2-diabetes utvärderas på nytt.
Hämtad 11 november 2025 från https://samverkanmedicinteknik.se/nyheter/nyheter/2025-05-08-glukosmatare-for-typ-2-diabetes-utvarderas-pa-nytt
Svenska Diabetesförbundet. (2024). Hypoglykemi – lågt blodsocker.
Hämtad 11 november 2025 från https://www.diabetes.se/diabetes/diabetes-typ-1/blodsocker/hypoglykemi-lagt-blodsocker/
1177 Vårdguiden. (2024). Diabetes och lågt blodsocker (hypoglykemi).
Hämtad 11 november 2025 från https://vardpersonal.1177.se/kunskapsstod/kliniska-kunskapsstod/hypoglykemi-vid-diabetes/?selectionCode=profession_primarvard
Transportstyrelsen. (2023). Medicinska krav för innehav av körkort – Diabetes.
Hämtad 11 november 2025 från https://www.transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/korkort/ta-korkort/medicinska-krav/regler-om-korkort-och-diabetes/
Transportstyrelsen. (2022). TSFS 2022:28 – Föreskrifter om medicinska krav för innehav av körkort m.m.
Hämtad 11 november 2025 från https://www.transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/e-tjanster-och-blanketter/blanketter-for-vagtrafik/korkort/lakare-och-optiker/lakarintyg-diabetes/
Svensk författningssamling. (1998). Körkortslag (1998:488).
Hämtad 11 november 2025 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/korkortslag-1998488_sfs-1998-488